Hundägaransvar

Med tanke på den senaste tidens tråkiga incidenter där, tyvärr, rottweilern varit inblandad i en del så har diskussionerna förstås gått varma i media och på internet igen. Det är mycket tråkigt för alla inblandade förstås men också för rasen i stort. Som uppfödare har vi naturligtvis ett enormt stort ansvar för vår ras. Dels att se till att de hundar som används för avel är mentalt sunda och fungerar i samhället, dels att vara noga med att våra valpar hamnar i rätt hem och finnas till hands för dem under hela deras liv. Men ALLA rottisägare har ansvaret att fostra och ta hand om sin hund så att den blir en trevlig och önskvärd samhällsmedborgare! Det är väldigt få hundar som är ”knäppa i huvudet” och oprovocerat utan anledning ger sig på människor, det ligger i de allra flesta fall någonting bakom händelsen och nästan alltid är det vi människor som brustit i vårt hundägande men tyvärr hunden som får ta smällen…

 

Det kan förstås givetvis ligga sjukdom/skada och smärta hos hunden bakom ett osunt beteende, men även då har vi som hundens ägare ett ansvar både mot hunden och samhället att inte utsätta hunden för situationer där den p g a sitt tillstånd inte fungerar och ibland även behöva fatta beslutet att släppa taget om sin bästa vän och låta dem somna in av den anledningen. Jag har själv varit med om händelser där orsaken till osäkerhet eller icke önskvärda reaktioner har varit att hunden inte mår bra, då måste man hjälpa hunden genom att reda ut anledningen till beteendet och, om det går, behandla hunden mot smärtan så att hunden får en ärlig chans till ett fortsatt gott liv. Jag återkommer längre fram i texten till vikten av att reda ut VARFÖR hunden visar ett oönskat beteende.

 

Jag tror dock att det allra oftast handlar om ”den mänskliga faktorn” när incidenter med hundar inblandade inträffar. Det är ouppfostrade hundar som inte fått lära sig hur livet fungerar och hur man ska bete sig för att ÄGAREN brustit i sitt ansvar p g a för lite kunskap eller helt enkelt för dåligt intresse. I denna kategorin hamnar nog många av de hundar som i media kallas för rottweiler men som ofta är oregistrerade ”Blockethundar” (blandraser). För barnet som blev biten nu senast i Göteborg och hans anhöriga spelar det förstås ingen som helst roll (och jag vet inte om det i just detta fallet är en rottis eller en blandras som råkar se ut som en rottis), men för rasen i stort har det ju betydelse vad som skrivs i tidningar och på nätet. Det finns naturligtvis också otrevliga händelser där det ÄR rottisar inblandade och här tror jag tyvärr att det allra oftast handlar om hundägarens brister. Rottweilern är INTE en ”soffhund” som nöjer sig med att skrota runt i trädgården och gå ett varv runt kvarteret. Det är en arbetande ras och den behöver få jobba, annars skaffar man sig ett problem… ett stort problem! För en frustrerad och uttråkad rottis som inte får utlopp för sin arbetsvilja och sitt medfödda behov av sysselsättning och dessutom väger mellan 37 (tik) och drygt 50 (hane) kilo är inte särskilt rolig att leva med. Och den stackars hunden mår alldeles säkert inte heller bra! Man kan inte stänga av och parkera sin rottweiler och tro att det ska fungera för att man inte längre har tid eller ork, det är en levande varelse med egna behov! Det gäller förresten alla raser så klart, inte bara rottisen. När man köper sin valp tar man på sig ett ansvar för ett liv i 10 år framåt, inte så länge man har lust! Att omplacera sin hund om man inte kan ge den ett rättvist liv är också att ta sitt ansvar, men naturligtvis inte som en lättvindig lösning för att man tröttnat (och nu menar jag självklart inte hundar som behöver ett nytt hem p g a sjukdom eller annat som man inte kan rå över). Det är inte som att sälja sin bandyklubba för att man inte har lust att spela innebandy längre, det är ett LIV man är ansvarig för och det har man förhoppningsvis tänkt på INNAN man skaffade sin hund! Som uppfödare poängterar vi till alla valpköpare vad det är de kommer att få i andra änden av snöret när de köper sin valp, rätt fostrad och underhållen får de en fantastisk vän och arbetskamrat men inte av sig själv. Det krävs engagemang och tid under hela hundens liv! Man behöver inte alls satsa på att tävla elit för det är inte vad det handlar om, men rasen kräver att aktivt liv på ett eller annat sätt och det måste vi som uppfödare och rasklubben nå ut med! Rottweilern är inte en hund för alla, den kräver sin ägare och det är viktigt att veta och komma ihåg även när man ser den gulliga lilla valpen på Blocket. Många är de som ringer när man har en valpkull och säger ”vi bor på landet så hunden kan vara ute mycket”. De går bort direkt som köpare, i alla fall hos oss, om de inte har något bättre än så att komma med som motivation till varför just rottweiler. Visst är det bra att hunden kan vara ute, men den måste AKTIVERAS!

 

Intressant i sådana händelser som den i Göteborg är också vad som hände INNAN, före filmen. Jag har bara sett en kort liten bit av filmen på nyheterna och har inte hört eller läst mer om händelsen under veckan så jag vet inte så mycket om vad som hänt, men jag tycker det är intressant att fråga sig VARFÖR det hände. Jag förstår att man börjat filma först när det gått överstyr men någonting har förmodligen utlöst hundens beteende. Ett exempel för många år sedan är schäfern som, till synes oprovocerad, gjorde ett rejält utfall mot några barn i yngre tonåren i närheten av en skola (kopplad, så ingen blev biten den gången) och när hussen gjorde efterforskningar visade det sig att just de barnen hade kastat sten på hunden i hundgården dagligen när de gick förbi. Otaliga är också de exempel där barn blivit "helt oprovocerat" bitna utanför affärer av hundar som suttit uppbundna (vilket i sig borde vara otillåtet tycker jag), men när man tar reda på vad som EGENTLIGEN hänt så har barnen retat och bråkat med hunden och sedan kommit för nära och hunden har försvarat sig i ett väldigt trängt läge.

 

Jag försvarar på intet sätt hundar som inte fungerar i samhället - absolut inte! - och vet som sagt inte vad som har hänt i Göteborg (om jag ska våga mig på en gissning i just det fallet så är det antagligen en ouppfostrad hund i helt fel människas händer som av någon anledning triggats igång på det stackars barnet), men det är nästan alltid något som utlöser ett sådant beteende och därför undrar jag vad som hände FÖRE filmen. Det är ju oavsett vad som hände självklart väldigt tragiskt för alla inblandade och jag blir helt skogstokig när jag hör om hur den som var ansvarig för hunden bar sig åt på plats, men någonting har sannolikt föregått den här händelsen som absolut inte försvarar men kanske förklarar. Hur som helst så är det varken hundens eller rasens fel utan den mänskliga faktorns!  Till sist hoppas jag förstås att det löser sig på bästa sätt både för pojken och hunden och att alla hundägare tar sitt ansvar för sin hund, sin ras och i samhället!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0